Öppet hus
Vi har nu skapat enkäterna inför dess och har pratat med David som ansvarar för öppet hus. Jessica kommer att vara där med franska-gruppen men kan även hjälpa till med undersökningen. Vi kommer att stå på plan åtta (dit de som är intresserade av naturvetenskapslinjen kommer att gå) och dela ut enkäterna. Vi ska införskaffa pennor tills dess och skriva ut enkäterna i lagom många upplagor. Vi ska även försöka få en andra åsikt om enkäten och frågornas relevans. Respons på vårt arbete helt enkelt.
Inför seminarie 2
Detta har vi åstadkommit:
- Vi har sammanställt svaren från de alumnielever som svarat och skapat listor över dessa.
- Jessica har börjat maila de alumnielever som vi hämtade ut klasslistor över tidigare.
- Vi har färdigställt de första enkäterna inför öppet hus.
- Jag har reflekterat över hur relevanta våra frågor är och jämfört med våra frågeställningar sedan innan.
//Amanda
Utgångna elever
Planen är att försöka bli färdiga med frågor och enkäter tills v49, så det är det vi jobba på just nu.
Öppet hus närmar sig (2 dec) och då ska vi dels vara klara med frågor till niornas enkäter, och även ha hittat ett fungerande system för att skapa enkäter. Vi är just nu inne på idéen att skapa dem i word. Snart ska även förundersökningen göras. Den har kommit att bli ett sidprojekt istället för ett förarbete. Så istället för att basera projektarbetet på förundersökningen så stöttar den snarare upp och fyller i hålen.
Mer information inom kort.
//Amanda
Möte med Robert
Vi presenterade vårt projektarbete, printade ut projektplanen och gav till honom och diskuterade arbetet med honom. Det känns som att vi fick ut mycket av mötet.
- Bland annat fick vi lite namn och mailadresser på utgångna elever som han hade kontakt med.
- Han lovade även att hjälpa oss att skapa enkäter över internet sedan som vi kan använda vid våra undersökningar. Så när vi har frågeställningarna redo och har diskuterat igenom dem med vår handledare så ska vi kontakta Robert igen och få hjälp med enkäterna.
- Vi diskuterade även eventuella framtida elever. Dvs när öppet hus och liknande är, så att vi kan delta och göra undersökningen som berör delen kring niorna. Vi fick veta att det kommer klasser med nior för att hälsa på skolan dels imorgon men även v48. Vi kommer inte hinna förbereda enkäter tills imorgon så vi ska satsa på att ha frågeställningar och andra förberedelser inför undersökningen färdig tills vecka 48. Vi pratade om att vara med på öppet hus den 2 dec också.
- Han ansåg även att vi borde kontakta de som sitter på huvudkontoret för Kunskapsgymnasiet och presentera idén för dem med. Detta är något vi tänkt på förut (som ni kan se i projektplaneringen) och även David tipsade oss tidigare om detta, så vi ska försöka höra av oss till dem så snart som möjligt.
Projektplanering!
Projektplan för
Just Another Projektarbete
– Skapandet av en guidebok över framtidsmöjligheterna som naturvetenskapslinjen på Kunskapsgymnasiet ger.
Projektledare:
Jessica Schering
Amanda Sterner Nordin
Nv3a
Innehållsförteckning för projektplan
- Framsida s.1
- Innehållsförteckning s.2
- 1. Bakgrund s.3
2. Mål och syfte
- Genomförande s.4
- Frågeställningar
- Metod
- Projektorganisation
- Diskussion av metod och arbetssätt
- Tidsplanering s.7
- Avslutning s.10
3.1. Bakgrund
Slutet av nian är en lycklig tid för många. Man är då äntligen klar med grundskolans nio år. Avslutning med blommor, kramar och kanske ett par tårar. Samtidigt gnager oron i en över framtiden och hur den kommer att se ut. De flesta har sökt in till olika linjer på olika gymnasium. Men hur ska man veta om det var rätt val? Hur ska man veta hur det kommer att se ut tre eller fem år från nian? Framtiden verkar långt borta men den är samtidigt skrämmande nära och det är svårt att veta vilken framtid man egentligen möjliggör med sitt gymnasieval. Vilka portar det är som öppnas och vilka det är som stängs.
Många som inte vet vad de vill göra i framtiden väljer naturvetenskap just för att de har fått höra att det håller flest dörrar öppna. Så vilka framtidsutsikter har man egentligen efter tre års naturvetenskap? Detta är för oss ett intressant och högst aktuellt ämne, vi kommer trots allt att få möta denna såkallade framtid inom mindre än ett år. Vårt projektarbete behandlar alltså om framtiden efter naturvetenskapslinjen på Kunskapsgymnasiet och detta kan vara en hjälp inte bara för oss utan även för våra klasskompisar liksom framtida NV-elever.
3.2 Mål och syfte
Målet med projektarbetet är att framställa en guidebok (guidehäfte) där framtiden som naturvetenskapslinjen har att erbjuda ska konkretiseras. Den kommer därför att vara riktad till framtida såväl som nuvarande naturvetenskapselever, men även andra allmänt nyfikna kan kanske få användning av läsningen, exempelvis syos, föräldrar och lärare. Guideboken måste vara lättförståelig, användarvänlig, personlig och ge en möjlighet att själv forska vidare.
Syftet med projektet är alltså att klargöra olika möjligheter, vägar som finns att ta efter det naturvetenskapliga programmet för att kunna ge en idé av en möjlig framtid.
4. Genomförande
4.1. Frågeställning:
De infallsvinklar vi kommer att ha vid framställandet av information är följande där huvudindelning av målgrupper och arbetsområden för frågeställningarna är markerad i fet stil. Medan hjälpinfallsvinklar är i kursivt.
- Definition av NV här på Kunskapsgymnasiet
Vad innebär egentligen naturkunskap? Vilka kurser som erbjuds
- Enkätfrågor och intervjuer med före detta elever.
Vad gör de nu? Vad fick de ut av linjen? Vad anser de saknas? Hur har deras framtidsplaner förändrats sen KG? (hur) Har naturvetenskapslinjen hjälpt dem?
- Enkätfrågor och intervjuer med nuvarande elever (3e året)
Vad har de för planer för framtiden? Vad tror de att linjen leder till= Var det som de trodde/uppfylldes förväntningarna på programmet? Varför valde de KG?
- Enkätfrågor och intervjuer med framtida gymnasieelever
Hur ser de på linjen? Vad har de för förhoppningar och förväntningar? Deras syn på linjen och framtidsplaner. Varför överväger de att välja NV på KG?
- Intervjuer med lärare på KG
På vilket sätt anser de att naturvetenskapslinjen på KG utvecklar/har utvecklat elever? Är KG bättre än andra skolor för eftergymnasiala studier?
- Möjligheter och framtidsutsikter. högskolor och intervjuer med deras lärare.
Långsiktiga mål, yrken. Vilka utbildningar leder till vilka yrken och vilka utbildningar har då NV möjliggjort?
- Jämförelse arbetssätt mellan KG och mobila. Ett eget avsnitt i boken med en jämförelse mellan arbetssätten. Definition av de olika arbetssätten, enkäter med utgångna elever från båda delarna och jämförelse. Vem gick det bäst för? Hur påverkade de olika arbetssätten elevernas framtida studier/arbeten?
Och för egen reflektion:
- Får vi vad KG lovat efter studenten? – är vi förberedda för vidareutbildningar på egen hand. Hur stort ansvar har vi själva att tillgodogöra oss tillräcklig kunskap och erfarenhet?
4.2 Metod
För att uppnå målet, guideboken, kan metoden delas in i en två delar, insamlandet av material och framställandet av slutprodukten. Den första delen, insamlandet av material, innefattar då all information vi lyckas tillskansa oss på olika tillvägagångssätt. Den andra delen består i det praktiska genomförandet av visionen, att försöka få ner det vi kommit fram till innan svart på vitt.
4.2.1. Materialinsamling:
- offentliga hemsidor och liknande källor
- personliga intervjuer (lärare, elever m.fl.)
- enkäter (elever)
- eventuellt studiebesök (universitet, högskolor)
Från offentliga hemsidor kommer den essentiella och informationen att införskaffas liksom teoretiska värderingar. Detta ger oss en bra uppfattning om kurser, kursmål, studiesätt, krav och annan ren fakta. Planen är nu att med hjälp av intervjuer få en mer praktisk syn på det hela. Hur fungerar det teoretiska egentligen i praktiken?
Med hjälp av enkäter hoppas vi få en statistisk bild från elever om deras erfarenheter och uppfattning av deras nuvarande och dåvarande situation. Intervjuer ska ge en ännu mer nyanserad och personlig bild av frågeställningarna. Det ska gå att relatera till faktan guideboken och det kommer personliga historier att underlätta.
Men vi kommer inte bara att höra elevernas sida utan vi kommer även att försöka rådfråga lärare här på NV, samt få kontakt med några på universitet och högskolor där de ska kunna ge sin bild av vad som krävs för att lyckas med livet efter gymnasiet. Vilka egenskaper och erfarenheter de tycker är viktiga vilket kommer att fungera som en sorts ram för framtiden. Vad det är man behöver arbeta med.
Studiebesök skulle kunna användas för bilder och andra stickprover. I nuläget är vi inte helt säkra på att dessa kommer att bli av beroende på tidspress.
4.2.2 Framställande av guidebok
Slutligen har vi den andra delen av projektarbetet, nämligen framställandet av själva guideboken. I värsta fall blir det vi själva som får stå av kopiering och ihophäftande av sidorna och i det bästa lyckas vi fram en så pass lyckad produkt att vi kan bli sponsrade att trycka en utgåva. Detta återstår att se men ett första utkast av oss själva blir att räkna med. Någon gång under våren när vi sammanställt all data kan vi börja titta om någon är intresserad av att använda vår produkt eller om det endast rör sig om att få fram några få kopior för den slutliga presentationen.
4.3 Projektorganisation
Projektledare är Amanda Sterner Nordin och Jessica Schering i Nv3a på Kunskapsgymnasiet Globens naturvetenskapliga program. Indelningen av arbetet är ett huvudansvar för olika delmoment i projektplaneringen vilket kan ses antingen i veckoplaneringen nedan eller i projektbloggen:
http://justanotherprojektarbete.blogg.se/
4.4 Diskussion av metod
4.4.1. Alternativa metoder:
- Mer praktiskt:
Man skulle även kunna bygga guideboken på många intervjuer med en utgången elev. Kanske följer dennas studier/arbete och vardag, får en inblick i livet som kommer efter studenten. En fördel med detta är att man får en djupare insikt i det eftergymnasiala livet och ser hur vår framtid kan se ut. Nackdelen är dock att det inte blir så varierat, utan man får endast se ett exempel på hur det skulle kunna se ut. Felmarginalen ökar, man kan inte skapa någon pålitlig statistik och man får endast se en liten del av livet som kan följa. Därför strök vi denna idé. Vi vill ge en mer varierad bild av den eventuella framtiden.
- Mer teoretiskt:
Man skulle även kunna göra projektarbetet mer teoretiskt, ägna sig mer åt att jämföra kurser, studieplaner, intagningspoäng med mera, istället för intervjuerna. Då får man en mer kvantitativ bedömning av läget och kan skapa mer pålitlig statistik. Dock känns det väldigt enformigt och tråkigt, och guideboken skulle bli väldigt opersonlig. Vi kände att det behövdes mer variation för att göra guideboken intressant och läsvärd.
- Egen erfarenhet
En annan metod för att utforska möjligheterna som finns efter gymnasiet är genom att själv erfara olika delar på avstånd. Exempelvis så kan man gå på arbetsintervjuer och sedan skriva om det, prata med de som gör dessa intervjuer och höra vad de söker hos sina anställda. Likaså kan man prata med olika högskolor och kanske då få sitta med på en kurs eller två som åhörare. Då kan man få se studietekniken, miljön och stämningen. Därefter kan guideboken sedan baseras på egna erfarenheter och experimentella utföranden där egna reflektioner får ta stor plats. Dock skulle det ge en ganska snäv insyn i arbetslivet och undersökningarna skulle i sin tur bli väldigt kvalitativa och statistiken får lida. För att kunna genomföra ett arbete som detta krävs mycket personliga kontakter och resurser som vi inte riktigt har tillgång till i dagsläget. I dagens lågkonjunktur är det är det även lätt hänt att vi inte skulle få tag på några arbetsgivare eller ansvariga som är villiga att ställa upp på våra experiment. Slutligen skulle guidebokens objektivitet, vilket vi tycker är en oerhört viktig sak, kunna äventyras.
4.4.2 Slutsats
En guidebok baserad på intervjuer, enkäter och undersökningar kändes som den mest varierade metoden som gav minst felmarginal. Sen är det viktiga att noggrant formulera frågor och frågeställningar såväl som målgrupp för enkäterna för att kunna få fram pålitlig statistik och vinkla projektet rätt.
5. Tidsplanering
Projektarbetet kommer att pågå under höstterminen över till vårterminen och vecka 12. Arbetet har vi delat in i fem undergrupper. Där momentet följs av slutgiltig vecka och arbetsfördelningen på antal veckor.
Moment sista vecka antal veckor
Frågeställningar, förberedelser 46 4
Enkät/intervjuförberedelser 50 4
planering för intervjuer och möten
Utskick av enkäter, intervjuer 50,51 1
Sammanställning av information, intervjuer 7 4
Framställning av guidebok 10 3
Övrigt innan deadline 12 2
Slutgiltig inlämning 16 4
Resursvecka 22 6
Frågeställningar, förberedelser:
Under denna period arbetar vi med förfiningar och förtydligande av projektarbetet.
- Krympa ner arbetet och konkretisera våra visioner innan vi omsätter dessa i praktiken.
- Vi ska ha klart vad vi vill veta och hur vi ska få reda på det.
- Påbörja kontakt med alumnielever
Slutligen ska vi här också försöka förutse kommande problem så att dessa senare inte kommer oväntat och oförberett. Att ta tag i problemen kommer i nästa delmoment.
Enkät/intervjuförberedelser, planering för intervjuer samt möten:
Nu ska frågorna skrivas ner och enkäterna färdigställas. Här ska vi börja ta itu med det rent praktiska som krävs för att kunna få ut och in information. Vi måste se om vi kan få tag i ett enkätprogram eller om de får bli ”för hand” via mail och post. Vår idé ska presenteras för nyckelpersoner som kan hjälpa oss med framställandet av enkäter och guidebok för att se om hjälp finns eller om vi får köra solo.
- Möte med marknadsansvariga för KG inbokat och genomfört.
- Enkätfrågor klara för de olika svarsgrupperna(med bakomliggande motiveringsmall för svarstolkning)
- Intervjufrågor klara för de olika svarsgrupperna
- Intervjuplanering
- Påminnelse till alumnielever med flera att det snart är dags för enkäter
- Kontakt angående studiebesök
Utskick av enkäter, intervjuer och tjuvstart med slutprodukten
Enkäterna ska skickas ut och intervjuer påbörjas. Denna tid blir lite av en uppsamlingstid vi kan använda för att revidera arbetet hittills, om någonting saknas eller behöver ändras.
- Revidering av arbetet
- Intervjuer
- Eventuella studiebesök
- Upplägg av slutproduktens innehåll
- Planering för framställandet av slutprodukten
Sammanställning av information, intervjuer
Det kommer antagligen att ske ett tidsspill här med enkätinsamlingen i och med att det är runt jul. Detta hoppas vi kunna undvika genom att framförallt använda oss av mail som ska vara tillgängligt i stort sett överallt på ett eller annat sätt. Förhoppningsvis har vi också här redan en plan för hur informationen vi har fått fram nu ska användas till guideboken.
Under dehär fyra veckorna sammanställer vi fakta, tolkar statistik, skapar diagram och beskrivande bilder baserade på den information vi fått fram. Egna reflektioner och kommentarer liksom intervjuer ska också finnas med. Materialet kommer sedan att sättas ihop till flytande texter som sedan kommer att väljas ut och finjusteras enligt läsvänlighet och relevans. Bokens olika avsnitt och områden kommer att bestämmas såsom ordningsföljd och mängd. Så småningom har vi ett utkast till vår guidebok och utöver detta har vi under dessa veckor:
- Pågående intervjuer
- Eventuella studiebesök
Framställning av guidebok
Själva skapandet av boken kommer nu. Vi väljer material, utseende och framställningssätt. Eventuellt kontaktar vi då ett företag som kan framställa boken på ett professionellt sätt eller så skapar vi den själva. Då krävs datorkunskaper och resurser. Under dessa veckor bestämmer vi även det slutgiltiga upplägget på guidebokens innehåll, text, stil och utseende.
Här kommer vi också att fortsätta arbetet med själva guidebokens innehåll.
- Fungerar materialet?
- Utse testgrupper
- Ha en tanke med hur vi ska redovisa projektarbetet
Övrigt innan deadline
Vi sätter ihop det sista som krävs. Hanterar de resterande bitarna och tar igen eventuella förseningar. Börja förbereda redovisningen av arbetet
Slutgiltig inlämning
När vi kommer hit så SKA allt vara klart med projektarbetet. Allt ska vara sammanställt och färdigt, alla delar inräknade, alla bitar skrivna och förhoppningsvis en bok framställd.
Resursvecka
Om vi inte riktigt känner oss nöjda med betyget antar vi att det är nu vi ska gnälla.
6. Avslutningsvis
Ja detta var då vår projektplanering för Justanotherprojektarbete. Följ våra fram och motgångar på projektbloggen
http://justanotherprojektarbete.blogg.se/
Med reservation för ändringar i tidsplanering och arbete
Amanda Sterner Nordin
Jessica Schering
Nv3a
//Jess o Manda
- Framsida s.1
- Innehållsförteckning s.2
- 1. Bakgrund s.3
2. Mål och syfte
- Genomförande s.4
- Frågeställningar
- Metod
- Projektorganisation
- Diskussion av metod och arbetssätt
- Tidsplanering s.7
- Avslutning s.10
sista utväg för kontakt
B) Med hjälp av elevlistor leta upp utgångna elever på facebook
C) Vid ett eventuellt facebookmisslyckande blir det eniro och telefonnummer som gäller. Vilket känns lite mindre bekvämt eftersom telefonförsäljare förstört otroligt mycket nöje av när det ringer...
Hoppet är dock inte ute riktigt än. Vi väntar till i slutet av veckan för publicerandet av den definitiva projektplaneringen och status för frågor och kontakt.
//Jessica
Fler framsteg
Igår spenderade vi två timmar på ett fik i gamla stan (med ovanligt bra studiemiljö för att komma av spår helt) och arbetade på vår projektplan. Vi hann diskutera igenom mycket och hann med i stort sett alla punkter. Vi hann skriva ner det mesta av det vi kom fram till, men bestämde oss för att finslipa på det sista på egen hand ikväll. Så sen dess har vi mailat ett dokument fram och tillbaka, där vi gjort ändringar, tagit bort, lagt till och redigerat. Nu börjar vi äntligen bli klar med vår projektplan, och snart kommer även den upp på bloggen.
Utgångna elever
I övrigt är vi nu båda fullvärdiga medlemmar på kunskapsgymnasiets alumninätverk. Igår kontaktade vi även utgångna elever angående enkäter och djupintervjuer.
Jag kontaktade de som gått ut 2007 och Jessica mailade de som gått ut 2008. Vi har redan fått två svar och känner oss positiva. Förhoppningsvis hittar vi tillräckligt många för att kunna göra statistik baserad på enkäterna utan att den blir missvisande. Sen vill vi ju som sagt göra en del djupintervjuer med, där vi kan ställa närmare frågor. Förmodligen kommer vi även kontakta några som gått ut 2006 och 2005 med.
Vi kommer nog behöva försöka få tag på en kamera, för vad vore väl en guidebok utan bilder?
//Amanda
Möte utan David
1. Man skulle kunna göra projektarbetet genom enbart faktaläsning, utan intervjuer med utgångna elever och synpunkter från olika håll. Då skulle vi mest faktamässigt jämföra högskolans krav med vad man får av NV på KG och liknande. Detta skulle nog minska felkällorna för statistiken i vårt arbete, men det verkar som ett oerhört tråkigt och enformigt sätt, och guideboken skulle bli mycket tråkigare och mindre läsvärd i våra ögon.
2. Man skulle kunna köra på arbetsbiten och prova på att arbeta. Då skulle man kunna gå på olika arbetsintervjuer, prata med chefer och de som anställer folk, se vad de söker i sina anställda. Prova på arbetslivet (på ett undersökande sätt) och utvärdera det. Se vad från NV på KG man får användning av mm. Detta skulle dock vara ganska komplicerat och svårt att genomföra såhär under lågkonjukturen.
3. Följa en högskoleelev respektive en arbetare (som gått just natur på KG). Jämföra deras vardag och se hur de lever sina liv, se vad de fått med sig från KG, se vad som krävs av dem osv. Detta skulle också ställa en del problem. Bland annat skulle det bli en ganska trångsynt och vinklad bild, eftersom att man bara följer två personer. Genom vårt nuvarande arbetssätt så får vi en mer varierad målsgrupp, och kan få en bättre överblick över läget. Nu får vi med information och fakta såväl som personlig syn på det och egen statistik.
Detta är då vad vi kom fram till under vårt möte utan David.
